2011-05-25

Felaktigheter i kyrkböckerna

De flesta släktforskare lär sig med tiden att aldrig riktigt lita på informationen i kyrkböckerna... Visst är det våra primära källor och vi är ju oftast helt beroende av dem för att kunna släktforska överhuvudtaget.
Men som sagt, man kan aldrig riktigt lita på dem...
I vissa fall är det inte så illa; kanske inte födelsedatumet som anges i husförhörslängden matchar exakt med datumet i födelseboken, eller så har prästen blandat ihop en persons efternamn och skrivit Svensdotter istället för Larsdotter... Såna småfel kan man räkna med överallt.

Men i vissa delar av landet tycker jag mig märka att framförallt husförhörslängderna är i vissa fall mer fel än rätt i!
Jag har själv många anor från Skåne och har ägnat många år med näsan i just skånska kyrkböcker, så jag vet att de brukar kunna vara lite jobbiga.
Oftast saknas husförhörslängder överhuvudtaget på 1700-talet och brukar börja långt in på 1800-talet istället, samt att det just tycks vara mer felaktigheter i dessa husförhörslängder än det tycks vara i många andra delar av Sverige. Eller?

Jag kontrollerar personligen alltid uppgifter från en husförhörslängd gentemot respektive födelse och dödbok, vilket gör att jag ganska ofta får jobba lite mer än andra tycks göra.
I husförhörslängden kan det stå att Elna Svensdotter är född 1786-12-07 i Församling X, men när man sen kollar födelseboken för X så finns Elna inte med överhuvudtaget...  Av rutin så kollar man ju självklart de närmsta åren i födelseboken och noterar om det kan vara så att det "bara" var årtal- eller datum som var fel.
Tittar man i Disbyt eller på folks hemsidor, så anger de alla att Elna är född 1786-12-07 i X...
Visst kan det vara så att Elna verkligen var född då i X församlig och att hon olyckligtvis missats av prästen som därmed inte fått med henne i födelseboken, sånt händer...

Men i de flesta fall så visar det sig faktiskt att Elna går att hitta i en födelsebok, kanske till och med med rätt födelseår- och datum, men i församling Y eller Z istället...

Nu senast satt jag och arbetade med en större antavla på sex generationer och samtliga anor var i detta fallet just från Skåne. Jag hade hittat samtliga 64 anor i generation sex i husförhörslängderna, samtliga med födelseår- och datum och angiven födelseförsamling. Här tycks majoriteten av alla släktforskare ha nöjt sig.
(Det ser ju toppenfint ut med 64 anor med komplett födelsedatum och församling.)
Men som sagt så nöjer inte jag mig med detta, utan jag vill nu verifiera och hitta dessa 64 personer i respektive födelsebok också.
Och då visar det sig, hör och häpna, att 57 stycken av dessa 64 inte gick att verifiera i födelseboken!
57 av 64 = 89 % FEL! Och utav de sju som faktiskt gick att hitta i rätt födelsebok var det endast två som stämde helt, de andra fem hade fel födelseår- eller datum.


Nu fick jag ju istället börja spåra folk hit och dit (skåningar tycks flytta betydligt mer mellan församlingarna, vilket kanske är en av anledningarna till att prästerna till slut vimsar ihop allt och det blir så många fel?), samt att systematiskt leta i närliggande församlingar efter folk.

Till sist hade jag lyckat hitta 51 av de 57 felaktiga personerna och därmed fått en korrekt födelseförsamling på dem och i många fall även korrekta födelseår- och datum. Det var sex personer jag inte lyckades med säkerhet fastställa vart de var födda, så dessa fick lämnas med "okänd födelseförsamling", vilket inte ser lika snyggt ut, men åtminstone inte är en oriktig uppgift som majoriteten av de andra släktforskarna tycks nöja sig med.

Sen får man nästa problem då kunden hör av sig och frågar varför jag noterat att Elna Svensdotter var född i Z, då han "sett att många andra forskare hittat att hon är född i X"...  Känns ju lite kaxigt att behöva svara att alla andra har fel och mina uppgifter är de korrekta, men det kan jag leva med...

Dock inser man ju hur många släktutredningar och antavlor som faktiskt är helt fel och att detta dels beror på att många "slarvar" med kontrollen av informationen, men också på att kyrkböckerna är så genomlusade med felaktigheter, förväxlingar och vilseledande spår...
Och det gäller självklart inte endast i Skåne.

2011-05-11

Minnesluckor...

Kyrkböckerna... Släktforskarens främsta källor. Optimalt så finns det husförhörslängder, födelse-, vigsel- och dödböcker från slutet av 1600-talet och fram till "nutid" i obruten följd. Finns där också flyttlängder så är lyckan närapå fullständig.
Men så ser det ju tyvärr ut i mer sällsynta fall, mer vanligt är att husförhörslängderna börjar en bra bit in på 1800-talet och att födelse- och dödböcker kanske finns från mitten eller slutet av 1700-talet.

Har man otur, vilket jag tycker mig ha ibland, så har kyrkböckerna brunnit upp i slutet av 1800-talet och lämnat ett stort svart hål i församlingens samlade historia. Visst finns det ibland mantalslängder och domboksmaterial som gör att man åtminstone kan få fram något, men det är endast marginellt mot vad man annars hade kunnat hitta i fullständiga kyrkböcker.

Jag har anor från Hamrånge församling i Gästrikland (Gävleborgs län). Hamrånge är tyvärr en församling där kyrkböckerna är mycket bristfälliga och med enorma luckor.
Husförhörslängderna börjar visserligen 1723, men är ganska ofullständiga fram till omkring år 1770.
Sitter just nu och letar i dödboken och ser att det t.ex är lucka mellan år 1727 och 1738.
Man undrar vad som hände under dessa 11 år och hur många personer som dött utan att lämna spår efter sig i historien?

Det kan vara väldigt frustrerande för en släktforskare att hamna med sin forskning i församlingar med stora luckor i kyrkböckerna. Risken är stor att man inte kan komma vidare bakåt och att vissa viktiga uppgifter aldrig går att bekräfta eller hitta.

Annars brukar jag tycka att en del skånska församlingar är riktigt jobbiga då de oftast börjar först långt in på 1800-talet, men jag har insett att det finns "tråkiga" församlingar överallt i Sverige. Ibland finns det ju kyrkböcker men de är i så uselt skick att de i princip är oläsliga vilket också är jobbigt.

En relativt lättläst och bra bild från Hamrånge hfl 1723. Man får vara glad för det kyrkboksmaterial som trots allt finns kvar och nu bevarats för framtiden genom att de fotograferats av.