Klåfingriga präster...

Det vanligaste scenariot i kyrkböckerna är att prästen noterar när personer är födda, döpta, vigda, döda och begravna. Utan dessa noteringar vore det mycket svårt att bedriva någon traditionell släktforskning.

Dock kan man aldrig riktigt lita på en uppgift i en kyrkbok! Prästerna hade sällan full kontroll och gjorde även vanliga misstag som rena felskrivningar och förväxlingar av personer.

Ta till exempel en notering i en dödbok.
I sämsta fall kan det stå; "Olofs hustru i byn, begravd den 18 april."
En sådan notering ger oss varken namn på kvinnan i fråga eller någon information om hennes ålder.

Vanligast är dock att det kanske står: "Olof Perssons hustru Karin Larsdotter i byn, död 12 april, begravd 18 april, 69 år gammal, död i lungsot"
Här får vi lite mer att gå på, även om det är stor risk att den exakta åldern är felaktig så ger den oss en uppfattning om hur gammal kvinnan var.
Det är heller inte ovanligt att kvinnans efternamn är felaktigt i den här typen av notiser. Kanske hon hette Jansdotter, men prästen förväxlat henne med grannfrun eller helt enkelt skrev fel.

Sen kan det i varierande grad vara noterat mer information och ibland är innehållet i prästens noteringar mycket innehållsrikt och kan ge oerhört värdefull detaljinformation som annars kanske skulle varit omöjligt att hitta på egen hand.

Ibland har prästen nedtecknat närapå en hel "biografi" över personen som avlidit; Det kan stå vilka föräldrarna var, vart och när personen var född, när och var personen gift sig och med vem, vilka barn som finns och hur personen varit i karaktär och dygd, samt givetvis dödsorsaken.
Toppen tänker man ofta då som släktforskare och köper den informationen som varandes ren fakta. Men tyvärr är det som sagt ofta rena rama felaktigheter som prästen noterat.
En del av uppgifterna kan vara ren hörsägen som sedan blivit förvanskats eller förändrats med tiden.
Om man kontrollerar uppgifterna mot de primära källorna så märker man ofta att saker och ting inte stämmer. Ibland bara småfel, ibland är allt helfel.

Men den värsta typen av fel är när dessa uppgifter även efter kontroll tycks stämma perfekt, men dessvärre ändå är helt fel!
Detta stöter jag på ganska ofta och beror troligen oftast på att prästen försökt "släktforska" på egen hand!

Låt oss säga att en ambitiös präst har som regel att skriva "biografier" i dödboken och han inte nöjer sig med att skriva att Karin Larsdotter blev 69 år gammal, vilket han kanske har hört.
Prästen kanske då tar och bläddrar bakåt 69 år i sina kyrkböcker och hittar då Karin i födelseboken, som en tidigare präst duktigt noterat.
Prästen ser då att Karins föräldrar var bonden Lars Larsson och hans hustru Anna Ersdotter och han skriver då ner detta i Karins "biografi" i dödboken.

Problemet är att det kanske inte var rätt Karin, den Karin som dog kanske egentligen var 71 år gammal och hennes föräldrar hette Lars Andersson och Karin Olsdotter...
Men i och med prästens ambition att skriva sin biografi har han nu istället ändrat historien och många släktforskare skriver glada i hågen in hans felaktiga uppgifter som att vara fakta.

Ibland har man tur och av tillfälle finner att den flickan som prästen noterat och identifierat som Karin kanske dog redan några år efter födseln och att pusselbitarna helt enkelt inte stämmer, men i vissa fall är det inte lätt att hitta uppgifter som bevisar att prästen gjort fel. Särskilt för perioderna då husförhörslängder saknas.

Många sådana här fel blir aldrig upptäckta och blir förstärkt för varje ytterligare släktforskare som dokumenterar det.

Klåfingriga präster har antagligen haft god vilja och ambition att göra rätt, men genom sina tabbar har de många felaktiga antavlor på sitt samvete.