Att starta en släktförening.

Är släkten "värst" eller "bäst"?
Ja, alla har vi vår egen uppfattning om vad vi tycker och tänker om släkten. I vissa släkter råder en mycket familjär känsla även mellan relativt avlägsna släktingar och i andra släkter har kanske inte ens syskon kontakt med varandra sedan barndomen...

Om man vill försöka öka sammanhållningen och intresset för den egna släkten, så kan det vara en god idé att starta en egen släktförening.

Det primära syftet med en släktförening brukar vara att "stärka sammanhållningen inom en släkt" och det kan man självklart göra på en mängd olika sätt. Vanligast är kanske att man arrangerar återkommande släktträffar, men många skriver även släktböcker, ger ut stipendier, åker på gemensamma resor till olika platser som varit viktiga i släktens historia, osv.

Vad är då en släkt? Enligt Wikipedia så är den vanligaste definitionen att det är en grupp personer med en bekräftad gemensam förfader, eller ana. Alla ättlingar, dvs barn, barnbarn och barnbarnsbarn osv, till personen kan alltså sägas tillhöra en "släkt."
Det blir dock ett ganska selektivt sätt att definiera en släkt eftersom alla personer ofta har hundratals med bekräftade förfäder, så därmed tillhör man också hundratals med släkter.

Om alla personerna däremot även delar samma släktnamn, som de nedärvt från den gemensamme förfadern, ja då talar vi om en mer konkret definition av en släkt.
I Sverige är dock bruket av släktnamn en ganska modern företeelse för majoriteten av befolkningen. Om man inte tillhörde en släkt som var adlig. Eller kanske en smeds- eller prästsläkt osv.
Resten av befolkningen hette annars Johansson, Svensson, Andersson, Olsson, Nilsson, Pettersson, Larsson, osv, eftersom vi klassiskt haft ett patronymiskt namnskick där vi fått vår fars förnamn som efternamn med tillägget -son eller -dotter.
Vilket vi kan se effekten av idag då alla varianter av son-namn fortfarande är klart dominerande.
Och många av de släktnamn som finns idag är heller inte särskilt unika och de flesta som bär dem är inte alls släkt med varandra på något sätt.

Men den vanligaste formen av släktföreningar brukar vara "strikta", dvs alla medlemmar har en gemensam förfader OCH de har alla samma efternamn som de ärvt från denne förfadern genom generationer. Enligt den definitionen kan man bara tillhöra en släkt och släktskapet nedärvs via sin fader. Detta är även det klassiska begreppet av en släkt inom genealogin.

Enligt vissa är en släktförening en "klubb för inbördes beundran" och bara något som "finare", oftast äldre, släkter sysslar med, men nuförtiden börjar det bli allt mer vanligt med släktföreningar oavsett hur "fin" eller gammal en släkt är och för många är det en väldigt trevlig och intressant sak att engagera sig i.

Det är heller inte så krångligt att starta upp en ideell släktförening; man behöver en styrelse, lite stadgar och sen är det i princip bara att köra på.
Men det lönar sig att förbereda sig en del och arbeta fram en form av verksamhetsplan, dvs tänka igenom vad syftet med föreningen ska vara och vilka aktiviteter och engagemang som kan användas för att uppnå det syftet. Likaså är det bra om man på förhand snackar in sig lite med andra i släkten så att man inte står helt ensam vid starten. Att ha en ansvarig genealog är t.ex en bra idé. Dvs en person som har som ansvar i sin roll att hålla ordning på släktskap och hålla släktträdet aktuellt och uppdaterat.
Jag är t.ex anlitad som genealog i ett flertal släktföreningar, både stora och små, där man valt att använda extern kompetens. Oftast för att man vill veta att allt fungerar och är korrekt och att det kan vara en fördel att ha en "opartisk" person i den rollen då det av naturliga skäl är svårt att ställa samma krav på en ideellt engagerad släktmedlem.

Släktföreningar kan vara ett bra sätt att lära sig mer om sin släkt. Om man dessutom hittar engagerande och populära aktiviteter att genomföra så brukar det vara ett bra sätt att lära känna nya människor och det brukar ofta vara en speciell känsla att veta att den man lär känna trots allt är ens släkting. Alla i släkten kan vara med och dela med sig av sina släkthistorier, fotografier och deltaga i att få ihop "släktpusslet".