2013-04-30

Att byta efternamn

 Nuförtiden är det mycket populärt att byta efternamn av olika skäl.
Vanligaste orsaken brukar vara att man tycker att man har ett alltför vanligt efternamn, oftast då ett s.k "son-namn" som t.ex Johansson, Nilsson, Svensson, Karlsson, Andersson, Olsson, Persson, Eriksson, osv, osv...

Man har då främst två möjliga vägar att gå;
Dels kan man fantisera ihop ett helt nytt släktnamn, som sedan måste granskas ur ett flertal aspekter för att eventuellt kunna godkännas. Det nya släktnamnet får t.ex inte väcka anstöt, kunna förväxlas med registrerat varumärke osv osv.

En annan variant, som blir allt mer populär, är att man får leta fram ett gammalt släktnamn ur sin egen släkt och byta till det. Även här finns det regler och krav som man måste följa.

Byte till gammalt släktnamn – Kravet för att byta till ett gammalt släktnamn är att efternamnet ska ha burits i rakt nedstigande led i din släkt i minst två generationer och senast inom fyra generationer räknat från och med dina föräldrar.

OBS! Adopterad person har enbart möjlighet att använda släktnamn från sina juridiska föräldrars släkt och inte de biologiska!

Med andra ord så får du fram en komplett översikt av vilka släktnamn som är möjliga att välja genom att göra en anforskning som går 5 generationer bakåt i tiden.

Utifrån resultatet av din antavla så kan du sedan välja ut ett lämpligt släktnamn du vill ansöka om. Oftast har man kanske ett visst hum om vad folk i släkten har hetat, men för många är det helt okänt och kan bli mycket spännande att se vad som dyker upp.
Ibland kan det bli så att man precis ramlar utanför huvudregeln och att det hamnar på 5 generationer istället för 4, har man då tur att ha sin förälder i livet så finns där en möjlighet att det istället är föräldern som gör namnbytet och att sedan resten av barn och barnbarn osv kan ändra senare när dennes namnbyte är godkänt.

Ansökan om ändring av efternamn (gammalt släktnamn) görs hos PRV på blankett N2 och du måste bifoga personbevis och utdrag ur födelseböcker som styrker att aktuellt släktnamn har burits och nedärvts enligt reglerna. Giltiga, vidimerade utdrag ur födelseböcker måste dock beställas direkt från Riksarkivet. Så även om man kan göra det själv är man tvungen att anlita och betala Riksarkivet för dessa utdrag.

För den som inte har tid, ork eller kunskap att själv ta reda på vilka släktnamn som finns i sin egen släkt går det utmärkt att beställa t.ex en Släktnamnskontroll eller ännu hellre ett Anverk som förutom att visa vilka släktnamn som finns i din släkt, även ger dig massor av annan spännande information om din släkt och ditt ursprung.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skicka en kommentar