Det som däremot ständigt sker är att olika källor överförs till digitalt media. Oftast i form av avfotografering som egentligen inte innebär att man kan sluta att leta, utan endast att man kan leta på datorn istället för att bläddra i böcker. Letandet går möjligen snabbare och tillgängligheten blir större.
Men sen finns det även projekt som går ut på att skapa sökbara register utifrån olika källor. Ett flertal CD-skivor har getts ut de senaste åren som kan vara en mycket värdefull hjälp för den som släktforskar. Det största problemet med detta är att allt jobb måste göras manuellt. Dvs någon måste sitta och läsa i orginalkällan och sen skriva ner vad de läst i ett dataregister. Personen som utför arbetet bör lämpligen vara ganska duktig på att läsa, framförallt otydlig och ålderdomlig text och vara insatt i äldre stavning och namnformer. Självklart bör slarv undvikas, men trots detta är det ju lätt hänt att personen antingen läser fel eller skriver fel...
Ofta är den här typen av indexering ganska små lokala projekt som släktforskarföreningar eller enskilda släktforskare utför i enstaka församlingar eller gårdar inom en församling. Den färdiga databasen kanske endast används av ett fåtal personer trots att många skulle vara intresserade av att använda den. Ibland finns databaser tillgängliga på Internet och kan till och med vara gratis att söka i och ibland finns databasen på CD-skiva och måste köpas.
Fördelarna med ett sökbart register är ju flera; Det går snabbt och man kan hitta personer på någon minut som det annars kanske skulle ta flera år av intensivt letande att hitta och dessutom blir det lättläst och tydligt.
En av Ancestrys stora saker är att just indexera olika källor och göra dem sökbara för släktforskare och se till att ta bra betalt för detta. Inget fel med det så länge efterfrågan finns och det gör den.
Det går bra för Ancestry, de köper upp andra företag inom släktforskningen och sväller ut likt en amöba och är involverade i nästan allt som rör släktforskning. Tv program, böcker, dataprogram osv. Företaget är börsnoterat och gör stora vinster.
Deras framgång och storlek gör att de ganska "lätt" kan genomföra relativt stora indexeringsprojekt. Det senaste man lanserat nu i Sverige är en databas med alla födda personer i Sverige under åren 1880-1920. Dvs 40 år av födelseböcker har man satt folk att läsa och skriva av. Drygt 5,6 miljoner födslar har man indexerat och självklart är det ett imponerande arbete.
Jag beslöt mig för att testa den här tjänsten eftersom jag lämpligt nog hade en person som var född 1911-05-09 och död 1962-11-04. Jag hade alltså ingen aning om vart personen var född och att sitta och leta igenom alla sveriges församlingars födelseböcker för året 1911 och leta efter denna Karl Göran vore såklart ett jobb som skulle kunna ta veckor att genomföra (om man nu inte hade tur och träffade rätt tidigt).
På Ancestry lägger man fiffigt nog ut möjligheten att söka i databasen även om man inte har betalt för tjänsten, men självklart får man inte se hela resultatet av sökningen förrän man betalat.
Jag sökte och fann vad som såg lovande ut, betalade och fann att det inte alls var rätt person. I databasen fanns överhuvudtaget inte personen med... Konstigt tänkte jag, kunde han möjligen vara född i Finland eller så?
Tillbaka på ruta ett igen och nu tog jag istället kontakt med stadsarkivet i Norrköping där personen hade dött och bad att få information ur mantalsuppgifterna.
Efter ett tag framkom i mantalslängden att Karl Göran var född i Uddevalla församling.
Jag kollade omedelbart upp detta och mycket riktigt fanns Karl Göran med i födelseboken där med rätt datum och allt.
Frågan blev då varför fanns han inte med i Ancestrys databas med alla som fötts i Sverige mellan 1880 och 1920?
Tydligen har man missat att indexera Uddevallas födelsebok mellan 1898-1920, vilket är en ganska anselig mängd personer man alltså missat. Hur många fler församlingar som det ser ut på samma sätt vet jag inte, men helt klart är det inte alls säkert att du får vad du betalar för när du köper tjänster från Ancestry.
Men indexering är bra och kommer att föra släktforskningen framåt på många sätt. Risken är dock att folk inte kontrollerar uppgifterna man finner i dessa databaser och register gentemot källan de hämtats från. Många fel finns det och oftast är personerna som utför indexeringen inte så duktiga som de kanske borde vara.
Jag skickar ofta in rättelser till olika databaser som jag använder och finner felaktigheter i. det är bra att man kan rätta saker och ting, för ju fler släktforskare som granskar uppgifterna, desto mer korrekt blir det till slut.
Bland det farligaste man kan göra är att fullständigt lita på uppgifter som någon indexerat. Ta t.ex CD-skivorna "Sveriges befolkning 1880, 1890 och 1900" som är totalt nedlusade med felaktigheter. Fortfarande ett bra verktyg, men absolut opålitligt att använda som ensam källa.
Det stora genombrottet vad gäller sökbara databaser och register kommer bli när det går att göra samkörningar i dem, men under tiden får man vara glad för det som finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar