Sök och du skall finna...

Släktforskning - eller Genealogi som det heter, står för "läran om människors släktförhållanden" och är en av fåtal "läror" som det i huvudsak är amatörer som utövar. Och med "amatör" avses begreppet att man inte är yrkesverksam i ämnet. En amatör kan alltså vara oerhört skicklig i det han utför, precis som ett "proffs" kan vara tämligen usel på sitt yrke.

"Grundbulten" i det hela är alltså ett intresse av att få kunskap om sina släktförhållanden. Men sen kan man se en klar skillnad på hur folk går vidare i detta intresse.

För en del innebär det att man själv utför ett "detektivarbete" genom att systematiskt och metodiskt använda sig av kyrkböcker för att hitta och bekräfta en persons släktskap och dokumentera resultatet av sina efterforskningar. Detta är vad som klassiskt kallas för att släktforska.

För många innebär det dock att man hellre letar efter färdigställd dokumentation genom att söka och efterfråga information som andra redan forskat fram. I den här gruppen ingår självklart de som hellre anlitar en professionell släktforskare att göra jobbet själva. Nuförtiden börjar även "vanligt" folk att anlita hjälp med många typer av hantverk, släktforskning inkluderat.

Sen finns där också en hel del "gör-det-självare" som dock inte har för avsikt att varken lära sig släktforska eller att betala för att få fram uppgifter.

Personligen tycker jag att alla har rätt att själva välja sitt sätt att släktforska på. Jag tycker själv att detektivarbetet är jättekul och intressant samtidigt som jag förstår och respekterar den som tycker tvärtom.

"Det man inte vet lider man inte av..." sägs det och det stämmer nog bra. Tusentals svenskar har idag en antavla eller släktträd man känner sig stolt och glad över, trots att de ofta är helt eller delvis felaktiga!

Mitt råd är att aldrig lita på uppgifter man hittar "på nätet"... Använd dem gärna som underlag och hjälp, men se alltid till att kontrollera och verifiera uppgifterna själv (eller anlita någon att göra det).
Detsamma gäller uppgifter från CD-skivor och liknande som ofta innehåller massor av felaktigheter som jag ser att många bara matar in i sitt säktträd utan vidare.

Man kan självklart göra fel även om man forskar själv också. Kyrkböckerna är fyllda med felaktigheter och det är lätt att läsa fel även om man är ganska duktig på att läsa gammal handstil.
Namnförväxling är också en vanlig orsak till att ens forskning plötsligt leder in på irrvägar.

Att söka i Google, på Disbyt, Scangen, DDSS, Familysearch, Ancestry, MyHeritage, Geni, osv är alltså ofta ett jättebra hjälpmedel om man kört fast eller behöver lite hjälp, inte bara för "gör-det-självare", men använd det bara som ett hjälpmedel och inte som en källa.