2020-06-09

Att lösa brottsfall med genetisk genealogi

Idag har tidningarna skrivit nyheten om att ett gammalt ouppklarat dubbelmord nu är löst med hjälp av genetisk genealogi, dvs släktforskning med DNA.
Tidningsartiklar: Expressen Aftonbladet DN
Det här är nyheter i Sverige, men metoden har använts ganska flitigt under de senaste åren i andra länder, framförallt i USA.

En av mina kollegor i USA, CeCe Moore, har t.o.m fått en egen TV-serie som heter The Genetic Detective som visar hur hon hjälper polisen med att lösa gamla "cold cases" där polisen inte lyckats gripa någon med traditionellt polisarbete.

Här i Sverige har polisen nu alltså valt att prova denna metod och tagit hjälp av en av mina kollegor inom DNA-genealogin; Peter Sjölund, som precis som jag själv, varit igång med DNA-genealogi i över 10 års tid och är också en mycket duktig släktforskare.

Resultatet på pilotfallet med det ouppklarade dubbelmordet i Linköping 2004, tycks nu vara klart och man har idag gripit en person som enligt uppgifterna ska ha identiskt DNA med det DNA som polisen säkrat från brottsplatsen 2004.

Hur går då detta till?
Principen med att använda genetisk genealogi för att hitta personer är egentligen ganska enkel, samtidigt som det krävs ett gediget detektivarbete med släktforskningen och bra insikt och kunskaper att använda DNA-genealogi.


Genealogiska DNA-tester tas av de som är intresserade att släktforska. Det finns många olika skäl till varför man vill använda DNA-tester; det kan vara att hitta släktingar man inte känner till, det kan vara för att bekräfta släktskap och verifiera att den traditionella släktforskningen (med kyrkböcker och andra arkivkällor) är korrekt och det kan vara för att söka svar på släktgåtor med okända fäder osv.

Alla som testas läggs in i en databas och sen jämförs man mot alla i databasen för att se hur mycket DNA som man delar med andra. Beroende på mängden DNA man delar med andra kan man dra ganska bra slutsatser hur nära släktskapet är , framförallt om kopplingen man har inte ligger alltför många generationer bak i tiden.

När polisen samlat in DNA från en misstänkt så kan man nu använda detta DNA för att jämföra med alla andra i databasen och se om man hittar några släktingar. Med tanke på hur många som nu släktforskar och använder DNA i sin släktforskning, så bör man i normala fall få en hel del släktingar, även om dessa kanske är ganska avlägsna där det gemensamma släktskapet ligger rätt många generationer bakåt i tiden.
För oss som är duktiga på släktforskning och framförallt att jobba med resultat från dessa DNA-tester, så kan vi nu börja utreda och hitta ett gemensamt ursprung mellan gärningsmannen och hans DNA-släktingar. När man sen hittat en gemensam ana, så vänder man och börjar släktforska fram alla ättlingar (dvs barn, barnbarn, barnbarnsbarn, osv, osv) fram till nutid och detta kan såklart bli en väldigt massa personer.

Den lista med personer man till sist fått fram bör sen innehålla namnet på gärningsmannen också. Beroende på alla faktorer som; kön, ålder, geografi och mängden delat DNA osv, så bör man kunna ringa in ett mindre antal personer som är möjliga att matcha gärningsmannen.
I kombination med vanligt polisarbete bör man nu kunna få fram ett begränsat antal "misstänkta" och för att slutligen kunna bevisa att man hittat rätt person så får polisen ta ett nytt DNA-test på den misstänkte och jämföra med det DNA man samlat in sedan tidigare. Om DNA matchar så är saken klar.

Det råder lite delade meningar om det är bra eller dåligt att släktforskare nu kan hjälpa polisen att lösa gamla ouppklarade brott med sitt DNA.
De flesta verkar anse att det är positivt att kunna få dessa brott uppklarade då det rör sig om grova brott och även om det visar sig vara en släkting vill man att brott ska klaras upp och gärningsmän ska bli straffade.

FamilyTreeDNA har gjort det möjligt för de som testar sitt DNA hos dem att själva välja om de vill delta i det som förkortas LEM (Law Enforcement Matching). Om man inte gör det så får inte Polisen möjlighet att jämföra brottslingars DNA med ditt.

Jag tror nog att de flesta gärna vill att grova våldsbrott och mord ska klaras upp. Men känner man att folk man vill DNA-testa i sin släkt är tveksamma pga rädsla för missbruk osv, så är det bra att man då kan välja bort det.

Detta ställer man in under sina inställningar.


2020-01-11

Släktforskning med DNA 2020

Det finns nuförtiden ett ganska stort utbud av genealogiska DNA-tester för släktforskare.

När jag började med släktforskning för drygt 35 år sen så skämtade vi ibland om att i framtiden skulle man antagligen ha någon maskin som utifrån en persons DNA utförde en analys och snabbt spottade ut ett komplett släktträd åt en - och att all vanlig släktforskning i kyrkböcker och annat arkivmaterial skulle vara onödigt.
En del menar kanske att den dagen fortfarande kommer, men vi är iallafall inte riktigt där ännu, även om släktforskningen har utvecklats rejält sen dess.
De första DNA-testerna för släktforskning var med dagens mått inte mycket att hurra för, det var framförallt lågupplösta Y-DNA tester som användes och de finns fortfarande kvar idag (fast i högre upplösning).

"Revolutionen" inom släktforsknings-DNA var när de autosomala DNA-testen kom. Först ut var faktiskt testföretaget 23andMe, som redan 2007 lanserade ett test, men det var primärt inriktat mot medicinska - och hälsoaspekter.

Men 2010 så lanserade FamilyTreeDNA (FTDNA) sitt test FamilyFinder, som på allvar fick igång möjligheten att börja använda DNA som ett verktyg i släktforskningen. Därefter har andra företag hakat på; Ancestry, LivingDNA, MyHeritage, m.fl.

Nu 2020, så skulle jag vilja sammanfatta läget så att de flesta som inte är släktforskare har köpt sitt test från antingen MyHeritage eller Ancestry, båda företagen marknadsför sig väldigt kraftfullt i media och de fokuserar framförallt på ursprung och etnicitet. Dessa båda företag har dessutom en enorm kundbas redan och det är lätt för dem att integrera sitt DNA-test med sitt nuvarande produktutbud.

De som är lite mer inbitna släktforskare ser man ofta välja FTDNA och de som även vill använda sitt DNA även för hälsorelaterad och medicinsk information, finns hos 23andMe. (Nuförtiden erbjuder dock även de mer traditionella släktforskningsföretagen möjlighet att få s.k "hälsorapporter".)

Att testa sig hos ALLA testföretag är såklart det "bästa" om man verkligen vill maximera sin genealogiska DNA-forskning, men dels kan det ju bli dyrt att behöva köpa många tester och vissa av företagen kostar det en hel del fortlöpande att vara medlem på också.
Som tur är har flera av testföretagen öppnat upp möjligheter att föra över kopior på testresultat från andra testföretag, antingen gratis eller till en lägre kostnad.

Ett tips många får nuförtiden är att om man endast vill betala för ett test, så ska man göra det hos Ancestry och sen därifrån använda resultatet att ladda upp på FTDNA och till MyHeritage.
Nackdelen med det är då att Ancestry är ett företag där det kostar pengar att både testa sig, men också att vara medlem i. Ancestry tar heller inte emot några DNA-resultat från andra testföretag, men du kan exportera ditt resultat till nästan alla andra testföretag (utom 23andMe).

Att testa sig hos MyHeritage kostar också pengar både för testet och för att vara medlem. Men de tar emot DNA-resultat från andra testföretag. Du kan exportera ditt DNA-resultat till FTDNA.

FamilyTreeDNA (FTDNA) kostar inget att vara med i och man betalar endast för testet. De tar också emot testresultat från andra testföretag gratis. Här kan man även testa Y-DNA och mtDNA, om dessa tester intresserar dig. Du kan exportera ditt DNA-resultat till MyHeritage.

23andMe tar inte emot resultat från andra testföretag. Hälsoaspekten har alltid varit största fokus här, men man erbjuder nuförtiden även test enbart för släktforskning. Du kan exportera DNA-resultatet till alla andra testföretag utom Ancestry.

Personligen jobbar jag sen 10 år tillbaka med FTDNA och där har du själv kontroll över ditt testresultat och betalar inget för användandet. Och de tar emot resultat från andra testföretag.

En fördel med Ancestry och MyHeritage jämfört med FTDNA och 23andMe är att de är översatta till svenska, vilket många, framförallt äldre personer, uppskattar. Ska du dessutom kombinera ditt DNA-test med att bedriva släktforskning och bygga släktträd osv, så erbjuder såklart Ancestry och MyHeritage även detta (men det kostar pengar).
FTDNA erbjuder i princip enbart ett verktyg för de som redan släktforskar på annat sätt, men är gratis att använda om du testat dig eller fört över ditt testresultat dit.

Så oavsett vart du testat dig, så är mitt tips att alltid föra över ditt DNA-resultat till FTDNA.